För två veckor sedan åkte jag och en kompis till Höga kusten och vandrade. Som de flesta vet har jag på senare år förälskat mig i naturen. Har väl alltid gillat naturen, men nu har jag upptäckt det fina med vandring. Är du vandrare och gillar Sveriges Norrland - åk till Höga kusten. Fantastiskt vackert. Sen har vi tystnaden som man bara finner där långt in i de djupa skogarna. När jag stod där och lyssnade på tystnaden så märkte jag hur mycket brus man egentligen har i huvudet. Det snurrar, ja jäklar vad det snurrar. Mer än hälften av det är inte ens sant det man tänker. Tvivel och oro, sällan sanning. Eller kanske tvivel, men definitivt inte oron.
Bland skog, blåbär, vackra vyer och älgskit spenderade vi några härliga dagar. Lite bilder kommer här!
Slåttdalsskrevan i Skulebergets naturreservat. Havets påverkan som bildat skrevan, visst är det häftigt?
Naturreservatet.
Lunch på toppen med en go macka och kaffe. Dessutom var vädret tipptopp.
Ser kanske enkelt ut att gå här men detta var bara en liten del av alla uppförsbackar, stenar och klättrande. Tuff vandring, men verkligen värt det.
Getsvedjeberget och dess "Predikstolen". Wow är ordet för detta. Höjdrädslan sattes på prov åter igen.
Blåbär och röda bär(någon som vet vad?Inte lingon..)
I denna lilla söta stuga bodde vi, Bävern i Fritidsbyn.
Bredvid oss låg Skuleberget som vi gick uppför dag 1.
Fika i naturen är något av det mysigaste med vandring.
Snipp, snapp, snut så var denna resa (tyvärr) slut!