Var en sväng i huvudstaden förra veckan. Blev inte några bilder tyvärr, men några tankar fick jag ändå med mig. Såklart. Hela jag är ett tänkande fenomen. "Du tänker för mycket, sluta tänk!" Den har man ju fått höra en hel del..ahaa, ska jag sluta tänka? Ja men dåså, då vet jag! Jag slutar med det direkt.

När vi satt på middagen på kvällen skulle vi berätta om vad våra hobbies var. Jag säger fotografera och skriva är det jag gillar att göra allra mest. Vilket det är, och något jag skulle vilja lägga mer tid på. Hade väl inte riktigt tänkt ut innan vad jag skulle svara på vad jag skriver om. Så när jag senare fick frågan om det så skruvade jag på mig lite och började berätta om att jag skriver mycket om dålig självkänsla och dåliga erfarenheter i livet. Det kändes bra i stunden. Dagen efter fick jag frågan igen och jag sa samma sak där.

Men sen började jag fundera..var det dumt att öppna upp sig? För människor jag inte känner så väl. Jag tänkte och tänkte...fasen också, vad tänker dom nu?

Sen fick jag nog. Jag vill inte gå runt och skämmas för den jag är. Mitt bagage och mina erfarenheter är en del av mig, den jag är och har varit. Det är skrämmande att öppna upp sig själv, man vet aldrig hur andra tar emot det.

Jag är definitivt inte ute efter ett "naaaw", att det skulle vara synd om mig. Det är det inte. Alla bär vi med oss ett bagage, alla har varit med om saker. En del har varit med om tuffare saker än andra, men det är så det är. Jag skriver personligt och öppnar upp mig för att kanske, kanske är där någon därute som känner igen sig och mår lite mindre dåligt om man läser vad jag skriver. Jag vet själv hur skönt det är att läsa om andras erfarenheter och tankar som jag känner igen mig i, speciellt då när jag mådde som sämst(i högstadiet). Det hjälpte mig på vägen att känna mig lite mindre ensam. Jag syftar inte bara på skrivandet här i bloggen för här har jag inte skrivit så mycket än. Jag skriver en del texter och en av dem är klar, just den handlar om bekräftelsebehov. Får se om jag skriver ut den här på bloggen en dag, först ska jag skicka in den. Kanske kan det hjälpa någon därute.

Just nu längtar jag till julen. Allt julmys, bakande, frossande i godsaker och bara precis sitta i soffan en morgon med kaffet i handen och kolla julfilm.

Längtar du också till julen?